Fräkentorps fosfordamm/våtmark – en mångfaldsmyllrande oas.

Under 2021 anlade vi en våtmark med hjälp av miljöinvesteringsstöd i Landsbygdsprogrammet, med flacka släntsluttningar så att våra betesdjur kan beta ända ner till vattnet utan risk att ramla i. Betande djur är en viktig förutsättning för att gynna den biologiska mångfalden. Runt omkring dammen finns fortfarande gott om översvämmat  betesgräs som kan utgöra lekplats för sjön Björkens gäddor, en ”gäddfabrik”. Dessutom kommer fosfordammen att reducera näringsläckaget från åkermarken uppströms och förbättra lämpligheten för åkermarken och betesmarken i området samtidigt som risken för översvämningar på åkermarken uppströms minskar. Projektet gynnar livsmedelsproduktionen, friluftslivet samt natur- och kulturvärdena i området.

Avrinningsområdets storlek är 2 640 hektar. Markanvändningen består till stor del av betesmark (60%) och jordbruksmark (15%) samt skog, berg och sjöar. Våtmarken ger en reduktion av kväve och fosfor plus att risken för översvämning av åkermarken kommer att minska. Översvämningar av åkermark leder till att stora mängder kväve och fosfor förloras från åkermarken och rinner vidare ut i Östersjön. Genom att behålla vattnet i landskapet kommer den biologiska mångfalden att öka. Vi ser att våtmarken starkt kommer att förbättra möjligheten för våra turister att kunna njuta av sjön och förenkla för friluftsliv, fågelskådning och kulturmiljö.

På 1930 talet gick sjön ända upp bakom husen, men efter sjösänkningar på 1,20 m som man då gjorde för att få mer odlingsduglig åkermark så har nu naturen sakta men säkert tagit tillbaka marken. Organogena jordar förbrukas av syre och sjunker ihop vartefter och avger då koldioxid. Bästa sättet att förhindra läckage är att se till att marken står under vatten igen. Här återskapas en vattenspegel där det förut var sjö.

Fåglar har vi gott om i Björken som tillsammans med denna våtmark kan hysa arter såsom grågås, kanadagås, gräsand, kricka, knipa, tärna och sothöna. Omgivande betesmarker kommer att dra till sig arter som tofsvipa, rödbena, enkelbeckasin och ängspiplärka. Svanar, gäss och tranor kan rasta på omgivande åkermarker.

Ett rikt och varierat fågelliv bestående av rovfåglar som havsörn, kungsörn och duvhök. Även rovfåglar som i första hand lever på gnagare kommer troligen att gynnas såsom ormvråk. Fiskgjusen trivs här redan.

Fiskar som finns i sjön Björken är bland annat gädda, abborre, sutare, braxen, mört och sarv. Dessutom finns gott om stor dammussla, vilket tyder på att sjöbotten är rikt syresatt. Vi förväntar oss att samma arter komma att finnas i fosfordammen då de vid högvatten kan simma in från sjön.

En viktig detalj vid anläggande av fosfordamm är den översilningszon som hjälper till att fånga näringsämnena så att de ej fortsätter vidare ut i sjön. Samt de tre djuphålorna där fosfor kan sedimentera och som därifrån är möjlig att ta upp och återbörda till åkermarken.

Den före detta raka ån som nu dämts upp har breddats och gjorts meandrande så att vattenhastigheten saktas ner.

Innan så bestod markytan mest av försumpad betes- och åkermark.  Varken-eller-mark som vi kallar det. Torra somrar har djuren kunna beta ganska stora arealer men regniga år hade vi behövt ha flodhästar där. Nu blir det ungefär 2,4 hektar som delvis utgörs av vatten och resterande mark har vi använt och lagt upp jordmassorna på, för att höja och stabilisera marken runt om dammen. Dammen har flacka slänter dels för att djuren lätt ska komma åt och beta och kunna hålla snyggt, men också för att vattenytan ska kunna fluktuera åtminstone 10 meter mellan låg- och högvatten.