Fosfordamm/våtmark

Fräkentorps fosfordamm/våtmark – en mångfaldsmyllrande oas.

Fosfordammen och dess lokala förutsättningar

Under 2021 anlade vi en våtmark – en s. k. fosfordamm - med hjälp av miljöinvesteringsstöd från Jordbruksverkets Landsbygdsprogram. Huvudsyftet med åtgärden är att minska fosforläckaget från marker uppströms Fräkentorp och att därmed i slutänden minska fosforbelastningen på Östersjön. Bisyften är att skapa ny strandbetesmark för våra betesdjur och att främja förutsättningarna för en ökad fiskreproduktion, framför allt lekmöjligheterna för gädda i sjön Björken i omedelbar anslutning till våtmarken.

Namnet fosfordamm kommer av att fosfor i rinnande vattendrag framför allt är partikelbundet och genom att skapa områden med lägre vattenhastighet kan man få fosforn att avskiljas genom sedimentering för senare återanvändning som gödning av t ex åkermark. Genom att skapa en fosfordamm kan man även minska mängden utläckande kväve och andra ämnen.

Strandbete har en gynnsam påverkan på biologisk mångfald i strandzonen vid sjöar och bidrar till en attraktiv strandmiljö för människor. Ett problem är att vissa år med högt vattenstånd kan inte strandzonen betas såvida inte marken är bärkraftig nog. Detta kan åtgärdas genom att skapa flacka släntsluttningar så att betesdjuren kan beta ända ner till vattnet utan risk att fastna.

Sjön Björken är en grund slättlandssjö som håller de typiska svenska insjöfiskarna gädda, abborre, sutare, braxen, mört och sarv. Gäddan som är en värdefull matfisk har stort behov av översvämmade strandängar för sin lek på våren. Många av gäddans lekplatser har försvunnit genom sjösänkningar, uträtning av åar och bäckar och ändrad markanvändning. Genom att återskapa lämpliga lokaler för fiskreproduktion kan man påverka fiskbestånden i positiv riktning. 

Avrinningsområdets storlek ovan sjön Björken är 2 640 hektar. Markanvändningen består till stor del av betesmark (60%) och åkermark (15%) samt skog, berg och sjöar. På 1930 talet gick sjön Björken ända upp bakom husen, men efter sjösänkningar på 1,20 m som man då gjorde för att få mer odlingsduglig åkermark så har strandzonen förskjutits ut i sjön och förändrats efter de nya förutsättningarna. Här har naturen sakta men säkert skapat nya förutsättningar som människan inte utnyttjat ännu. De torrlagda organogena markerna (marker med högt innehåll av kol) har börjat omvandla lagrat kol till koldioxid, varvid förbrukas syre och marken sjunker ihop. Koldioxiden avges till atmosfären och bidrar till klimatförändringarna. Ett sätt att förhindra läckaget av koldioxid är att se till att marken står under vatten igen.

Här har vi återskapat en vattenspegel där det förut var sjö.

Vårt projekt på temat fosfordamm vill vi på sikt se som en tillskapad våtmark med syftet att skapa en ekologiskt och socialt förbättrad miljö till nytta för människor, djur och annat liv.

Vad har vi gjort?

Den nyskapade våtmarken har åstadkommits med hjälp av ett antal åtgärder, som utförts med hjälp av grävmaskin. Det omvandlade områdets totala markyta är 2,4 ha, varav vid normalvattenstånd 1,25 ha kommer att vara vatten.

• De nedersta 200 m av ån har grävts ur på så sätt att en cirka 1,25 ha fosfordamm konstruerats.
• Åns nedre del – tidigare grävd rak – och dammen har givits en meandrande form.
• Dammen har försetts med 3 st djuphålor. 
• Dammens stränder har konstruerats i form av flackare lutningar än den tidigare strandzonen, så att en högre markbärighet åstadkommits, vilket underlättar strandbete vid olika vattenstånd.

Vad vill vi åstadkomma?

Vi förväntar oss följande resultat av projektet:

• En signifikant avskiljning av fosfor i den konstruerade dammen, något som vi avser kunna visa i kommande mätningar och utvärdering;
• Förbättrade förutsättningar för att öka strandzonens utnyttjande som betesmark och därmed ta till vara en tillskapad ekosystemtjänst;
• En ökad biodiversitet i strandzonen genom betesdjurens markberedning vid bete och genom den tillförsel av betesdjursgödsel och dess innehåll av olika organismer;
• Tillskapande av bättre lekförhållanden för vårlekande fiskar, framför allt gädda. Man kan tala om likheter med en s.k. gäddfabrik, ett område som speciellt konstruerats för att underlätta gäddans reproduktion;
• En attraktivare strandmiljö för såväl djur och människor som för annat liv;
• Våtmarken kommer starkt att förbättra möjligheten för våra turister att kunna njuta av sjön och förenkla för friluftsliv, fågelskådning och kulturmiljö.

Innan så bestod markytan mest av försumpad betes- och åkermark.  Varken-eller-mark som vi kallar det. Torra somrar har djuren kunna beta ganska stora arealer men regniga år hade vi behövt ha flodhästar där. Nu räknar vi med att en betydligt större del av de ungefär 2,4 hektar som bearbetats blir användbar på olika sätt. En viktig faktor är att de områden där vi lagt upp jordmassorna på, stabiliserar marken runt om dammen. Dammens flacka slänter gör det lättare för djuren att komma åt och beta och att kunna hålla snyggt, men gör det också möjligt för dem att beta vid olika vattennivåer i sjön Björken.  De ca 10 m breda slänterna  bör kunna medge att sjöns vattenyta kan fluktuera ca 2 m mellan låg- och högvatten utan att hindra strandbete.

En viktig detalj vid anläggande av fosfordamm är den översilningszon som hjälper till att fånga näringsämnena så att de ej fortsätter vidare ut i sjön. Samt de tre djuphålorna där fosfor kan sedimentera och som därifrån är möjlig att ta upp och återbörda till åkermarken.

Fåglar har vi gott om i Björken som tillsammans med denna våtmark kan hysa arter såsom grågås, kanadagås, gräsand, kricka, knipa, tärna och sothöna. Omgivande betesmarker kommer att dra till sig arter som tofsvipa, rödbena, enkelbeckasin och ängspiplärka. Svanar, gäss och tranor kan rasta på omgivande åkermarker. Ett rikt och varierat fågelliv bestående av rovfåglar som havsörn, kungsörn och duvhök. Även rovfåglar som i första hand lever på gnagare kommer troligen att gynnas såsom ormvråk. Fiskgjusen trivs här redan.

Fiskar som finns i sjön Björken kommer att få en ny attraktiv lokal att utnyttja. Dessutom finns gott om stor dammussla, vilket tyder på att sjöbotten är rikt syresatt. Vi förväntar oss att samma arter komma att finnas i den tillskapade våtmarken då de vid högvatten kan simma in från sjön.