Mjölkkorna är navet i vår verksamhet. Största delen av vår mark odlas för att få grovfoder till korna.
Våra 60 ekologiska mjölkkor producerar var och en omkring 8000 liter mjölk per år. Fet, fin och proteinrik mjölk som vi är mycket stolta över. En del av mjölken levereras via Arla till det lilla, mycket välrenommérade mejeriet Jürss mejeri i Hälleforsnäs för att bli exklusiva delikatesser. Mjölk är en fantastisk råvara med så många möjligheter och vi skulle gärna vilja förädla vissa mejerivaror på gården - såsom ohomogeniserad mjölk, smör och grädde.
Vårt huvudfokus här på gården är god djurvälfärd och att jobba förebyggande för att hålla djuren friska. Vi har en extensiv produktion, vilket innebär att vi inte försöker få varje ko att producera så mycket mjölk som möjligt. Kor ska framför allt äta grovfoder. De är grovfoderomvandlare och inte gjorda för att äta mycket kraftfoder. Det medför att vi, tack och lov, inte behövt använda någon antibiotika överhuvudtaget på flera år. Vi är övertygade om att det bidrar till friskare djur som håller längre. Här vill vi att korna ska bli gamla och må bra!
Korna ger oss dessutom ungefär en kalv var per år som vi behåller här på gården. Kvigkalvarna blir mjölkkor och tjurkalvarna kastreras och blir stutar som får växa sig stora under drygt två år. Både kvigor och stutar får beta på strandängarna och i ekhagarna och hjälper oss att hålla landskapet öppet.
Utöver detta så producerar korna värdefull gödsel som används som näring. Den kommer att passera vår biogasanläggningen för att sedan spridas ut på åkrarna igen - och så är kretsloppet slutet. Mikrolivet i jorden - maskar, mikrober, bakterier och mykorrhiza älskar kogödsel och vallar. De bidrar alla till att höja mullhalten som är en förutsättning för odling av nyttig och näringsrik mat.
Nytt för 2022 är att vi har börjat tillämpa holistiskt bete för mjölkkorna. Det innebär att vi delar upp betena i mindre fållor och ger djuren nytt färskt bete varje dag. Det innebär att de gödslar mer koncentrerat och trampar sedan ner det i marken till rötterna där näringen gör nytta. Eftersom vi flyttar djuren en gång om dagen hinner de inte beta ner gräset till botten utan lämnar marken grästäckt. Detta gör att fukten finns kvar och varma dagar är markytan fortfarande sval, vilket ger ett bättre klimat för mikrolivet och förser växterna med vatten. Sen får marken vila under en längre tid, så att maskar och mikrober får jobba ifred och rötterna kan utvecklas.
Resultatet av detta blev i år att våra 60 mjölkkor kunde leva på nästan enbart bete från betessläppet i mitten på maj, till och med 20e juli. Utöver detta så fodrade vi endast en bal om dagen. Men den 20e juli tog betet "slut". Detta som en följd av nybörjarmisstag där vi i början gjorde fållorna för små, så att de betade ner gräset för kort. Då blir återhämtningstiden mycket längre. Kortare grässtrån innebär kortare rötter och när det blev torrt och varmt i juli växte det inget alls. Men trots det torra och varma vädret så fortsatte gräset som inte blev betat lika kort att växa. Så dessa marker kunde vi fortsätta beta, men lite mer sällan. Trots detta tror jag att vi fått ut mer betad mängd än vad vi haft tidigare år när vi haft vanlig betesdrift. Dessutom var det roligt att se de många olika arterna av växter som frodades under de längre viloperioderna och framförallt rödklövern!
Nu är vi några erfarenheter rikare och ser fram emot nästa års betessäsong!